Utveckla undervisningen med stöd av systematiska forskningssammanställningar
Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställningar är i första hand till för förskollärare och lärare. De riktar sig också till skolledare och andra beslutsfattare som på olika sätt kan främja goda förutsättningar för en undervisning på vetenskaplig grund.

Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund
Syftet med en systematisk forskningssammanställning är att sammanställa den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som finns i relation till en viss fråga vid den tidpunkt då arbetet genomförs. En systematisk forskningssammanställning kännetecknas av öppet redovisade och strukturerade metoder för att identifiera, välja ut och sammanställa forskning. Det ska vara möjligt att följa och värdera arbetet. Den som läser en systematisk forskningssammanställning ska själv ha möjlighet att ta hänsyn till ytterligare forskning som eventuellt har tillkommit efter det att arbetet har publicerats och som kan komplettera slutsatserna.

För lärare och förskollärare
Våra forskningssammanställningar erbjuder kunskap som kan underlätta för de verksamma att utveckla undervisningen samt att göra professionella bedömningar av vad som kan behöva utvecklas för att främja barns och elevers utveckling och lärande. Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställningar baseras oftast på studier inom ramen för vissa innehållsliga områden, vissa skolformer eller årskurser och specifika undervisningsmoment. Forskningssammanställningarna kan trots det innehålla analyser och slutsatser som kan vara intressanta för lärare som undervisar utanför de avgränsningar som vi har gjort.

Lokal anpassning viktig
Vår ambition är att forskningssammanställningarna ska ge vägledning och insikter som är till nytta för att uppnå hög kvalitet i undervisningen. Det handlar dock inte om manualer som kan följas till punkt och pricka; en lokal anpassning måste alltid göras. När forskningssammanställningarnas resultat integreras i undervisningen är det viktigt att ta hänsyn till egna kunskaper och bedömningar, kollektiva och individuella erfarenheter samt behoven hos just de barn eller elever som en lärare möter.